I keep telling myself that nothing have changed

idag försov jag mig REDIGT! hade klockan och ringa 17.30 men vaknade 12.43 totalt trollad, eftersom jag borde börjat 9.45. stör mig otroligt mycket, eftersom jag missade matematiken. försvårar mina mål genom att göra saker som detta! här passar ordspråket "dumt huvud får kroppen lida" in. kom i alla fall till skolan så att jag hann ha lite filosofi och dans övningar. det for ganska bra nog. bussarna gick så opassligt att jag tog skotern idag. satte på mina slalomvantar och de hjälpte verkligen. frös inte alls! vantarna kanske var dyra som fan, men de är också sjukt bra!


btw, vet ni hur människor brukar säga att det inte är livet som är värt att minnas, utan det är stunderna? jag har alltid trott att jag vetat vad de menar med det och har aldrig räknat med "film.ögonblick" i det. men desvärre måste jag säga att det är möjligt att känna sig som i en film, jag tror jag upplevt det. jag är förvirrad, glad och lite mer förvirrad. hur vet man vad man vill och är det möjligt att ta chansen? jag vet inte om det var meningen eller om det var ödet men det spelar ingen roll. oberoende vilket det var så kändes det som om det inte fanns någon annan i världen. det var helt otroligt, jag saknar verkligen ord.